Tråkigheter

Vilket underbart väder vi har, det är nästan sommar värme. I går så var jag i en bilverkstad nästan hela dagen, min bil ska nämligen besiktas på fredag och det var en del som var tvunget att fixas innan dess. Fast jag hann att vara i hundgården en stund mitt på dagen i varje fall. Det är nämligen en kompis som har en bilverkstad som hjälpte mig med bilen och då kändes det inte rätt att bara lämna den där. Han hjälpte mig även att fixa sommardäck så nu är vi väl redo för sommaren.
På kvällen stressade jag sen från verkstan direkt till våran viltspårskurs, i går så var även fortsättningsgruppen med på samma kurs. Vi pratade en hel del om olika sorters sjukdomar och parasiter som kan förekomma bland vilt och i skog och mark. Det bjöds på fika med goda frallor precis som förra gången, och det blev en hel del prat. Vi fick också veta platsen för var vi ska mötas på lördag, så nu är vi riktigt sugna på att komma igång igen. Ska bara göra färdigt 100 st snitslar på klädnypor innan vi ska ge oss ut i skogen. Jag har även tänkt att jag ska sy ett spårhalsband, jag har ju sytt en spårsele men när vi var på kursen sist så fick vi se en film där de flesta hade spårhalsband i stället. Det såg mycket smidigare ut så jag tänkte jag skulle prova bägge för att se vilket vi gillar bäst.
Måste få skriva av mig lite tråkigheter också, jag blir så fruktansvärt ledsen och besviken på människor ibland. I höstas så gjorde jag något som kanske inte var så smart inför en utställning. Men vi var några stycken som ofta diskuterade det här men det var väl ingen som riktigt visste hur man skulle göra eller tordes. Men om jag gjorde det först så kanske fler skulle våga att pröva, när jag sen även fick tipset från en uppfödare som jag träffade på en utställning. Så trodde jag att okey det är väl inte så farligt, jag är ju ny i gemet och när det verkar okey hos andra människor och även uppfödare så trodde jag att (dum som jag var) att vi provar väl. Vill inte riktigt skriva vad det var men det handlar om något i utställningssammanhang. Eftersom jag skulle på en liten inofficiell utställning så var det ju inte i några stora sammanhang. När vi kom dit så berättar jag det här för en som jag trodde jag kunde lita på och som hade peppat mig att prova. Men jag tordes inte prata med någon annan, mer var det inte med det. Denna gång, men nu efter ett tag har jag insett att detta enda misstag har ställt till med väldigt stor skada för mig och mina hundar. Nu med facit handen så skulle jag aldrig göra om det misstaget igen, det vet jag nu. Men när man är ny och oerfaren så tror man nog på vad folk säger, det skulle jag givetvis inte ha gjort det vet jag nu och det kommer aldrig att hända igen. Men skadan är redan skedd, för min "vän" stack en kniv i ryggen på mig fast hon själv många gånger var inne på samma linje. Vet inte om alla andra människor är felfria och aldrig gör några misstag, eller är det så att efter ett misstag så kan det aldrig glömmas och gå vidare. Min "vän" hälsar inte på mig idag, pga av ett litet misstag som även hon var inne på. Det som är ännu tråkigare är att hon drog med sig flera i fallet och det känns som väldigt onödigt och omoget.