Ja dagarna går, just nu är det ju mycket tankar om valpar och dräktighetstecken som kanske alla förstår. Men annars så går dagarna sin gilla gång, är förkylda nästan hela familjen men det ser jag att många är i sina bloggar så det är väl sådana tider.
I torsdags när vi var ute så fick Wilma en taggig pinne som satte sig fast i ena frambenet och under i armhålan. Sandra fick plocka en hel del innan hon fick bort den, men hon ville inte riktigt gå på foten ändå fast den var borta. Då det började skymma ute så såg vi inget men hon la sig ner och slickade på tassen med jämna mellan rum, så jag sa vi måste titta ordenligt när vi kommer hem. Mycket riktigt hemma under starkt ljus hittade vi en tagg i stora trampdynan på framtassen, letade reda på en pinsett och försökte dra bort den. Men fick ta i ordenligt, taggen var över en cm lång och rätt så grov oj vad det blödde. Stackars lilla Wilma det gjorde regält ont att ta bort den och säker dubbelt så ont att gå på den, viken tur vi hittade den. Sen när det slutat att blöda så gick hon som vanligt igen, skönt att det gick så smidigt ändå att ta bort den.
Idag så åkte jag och sambon ut till mina föräldrar som kom hem från Tailand i går kväll, vi passade på att ta en sväng till sandgropen där med. Hundarna bara älskar att vara där få springa och gräva i sanden som de vill. Sen så hade vi med oss ett barnvagnsunderede som vi delade på och bräddade så att det passade till att ha våran stora bur på, hade ju en annan vagn innan men detta blir mycket lättare att dra med sig. Blev precis som jag ville, tur man har en duktig sambo ibland som kan svetsa och skära av stålpinnar när man får sådanna där infall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar