Ledsen

I dag så vaknade jag tidigt för jag har legat och grubblat i natt och känner mig lite ledsen, på hur folk reagerar på en utställning. Jag vet inte varför det blir en sån hätsk stämning efter domarens resultat. Vad jag reagerar så starkt på är att folk inte kan glädjas åt dem som det går bra för utan i stället ifrågasätter hur det kunde gå bättre för den hunden än deras egen. Varför nedvärderar man andras hundar så dant? Jag tycker att när man ställer ut sin hund för en domare, så på något sätt så redan när man anmäler sig så är man medveten om att domare dömer olika, och att man väljer att bli bedömd av just denna domare. Då kanske man får acceptera hur denna domare dömer i stället för att klanka ner på andras hundar. Då tycker jag att det inte längre är något trevligt utan det blir en väldigt otrevlig stämning. Så tråkigt vi som gör detta för att komma ut och träffa lite folk, för att göra något med sina hundar och för att ha trevligt. Den känslan börjar försvinna mer och mer ju fler dagar det går. Jag förstår att man kan bli besviken, men skyll inte detta på andras hundar. Och sluta inte glädjas åt andras resultat.

Åtvidaberg

I dag så har vi varit på utställning i Åtvidaberg, efter mycket stress och undran om vi verkligen körde rätt så kom vi fram vid 10.45 och trodde att vi kanske var sena, så fick vi vänta i över fyra timmar innan vi fick komma in i ringen. I Gizmos klass var det sex hundar som ställdes och Gizmo kom på tredje plats med ett Hederspris så han fick sin första rosett. Så himla kul vad glada vi blev. För Fanny gick det väl inte lika bra domaren tyckte hon var i för dåligt hull och hade för lite päls. Det sistnämnda kan jag hålla med om för hon har tappat sin päls under magen precis lagom tills denna utställning. Men hullet vet jag inte vi har ju kämpat för att få upp henne i hull, hon har ju gått upp över ett kilo men det räckte visst inte, får väl göda henne ännu mera. Jag har skrivit in deras bedömningar under deras respektive sidor.

Cockerträff

I dag så skulle vi åka ut till Jursla för att träffa Fatima och Vincent på våran vanliga veckocockerträff. När vi kom dit blev vi verkligen glatt överraskade när Veronica var där också med sina två hundar, Cockern Sune och Tollaren Tibben. Vad kul det var för hundarna nu var de en liten flock på fem hundar igen. Så vi vill önska Veronica och hennes hundar varmt välkomna till våran lilla Cockerträff, det är så roligt att flera vill vara med. Tyvärr så har hon lite långt att åka då hon bor nästan ända borta i Linghem, men vi hoppas att hon orkar fortsätta att åka till våra träffar. När vi kom hem så blev det kvist borttagning igen, de blir precis fulla av små kvistar på magarna men det är det värt då det är så skönt för dem att få springa i skogen.
I dag kom också bilderna på hundarna som vi tog hos fotografen på invigningen av Migoose nere vid nya Willys. Där fick man fotografera hundarna gratis. Sen fick man beställa papperskopior om man vill.

Viltspår

Då har vi kommit hem från Mjölby både människor och hundar är trötta av all spännig. Gizmo kom på 4:de plats med mycket fin bedömning, det var Tord Lundborg som dömde, den kan ni läsa på Gizmos egen sida under omdömen. Nu är det bara att ladda om batterierna inför utställningen i Åtvidaberg nästa helg, då är det Ann Gistet som dömer. Där ska jag ställa både Fanny och Gizmo.
2006-11-19 Första inlägget
Måste få berätta om min lilla gulliga tjej Fanny. I fredags när vi var ute på en långis här i stan så hittar hon en rätt så grov ca 15 cm lång pinne. Den hittar hon nästan direkt när vi kommer ut. Denna pinne bär hon sen med sig i 1 ½ timme, enda gången hon släpper den är när jag sätter dem ner innan vi går över vägen. Man kan ju nämligen inte hålla i en pinne när man ska sitta, vet inte varför hon tror att hon måste släppa den då. Så vi hade några konflikter för hon ville ju naturligtvis inte släppa denna pinne för att göra något så dumt som att sätta sig på en trottoarkant. Men det går alldeles utmärkt att uträtta sina behov och att nosa omkring med denna pinne i munnen, hon är bara för go min lilla loppa.
I går så bar det då av till skogen för blodspår igen, Fatima hade fått kontakt med en klubb som heter Kustensjakthundklubb de följde med oss ut i skogen och hjälpte oss att lägga var sitt spår till hundarna. Det var Fatima och jag med våra hundar och sen så var det en tjej till som hade en springerspanieltik på ca 10 mån. Så fyra spår på ca 50 till 75 meter lades, med klöv i slutet. Alla hundarna hittade sin klöv de var så duktiga, det är så kul att titta på dem hur ivriga de blir när de börjar att känna av blodlukten. Gizmo som fick gå först av mina hundar tog spåret nästan direkt, sen bar det av i en rasande fart det var bara att hänga med så gott det gick. Enda gången han stannade upp var när han gick under en nedfallen trädstam då stannade han och faktiskt väntade på mig, min lilla goa kille så hänsynsfull, sen bar det av igen tills han hittade klöven. De tyckte han var så duktig att han skulle klara av ett spår med vinkel nästa gång. Sedan var det Fannys tur hon var lite försiktigare, gick ungefär halva spåret sen gick hon tillbaka och började om från början. Men sen så tog hon hela spåret, hon blev så stolt när hon hittade klöven inget morrand denna gång utan hon blev bara glad. Så nu har vi lärt oss lite mera hur man lägger spåren så nästa gång klarar vi detta själva. Men givetvis så kommer vi följa med flera gånger om tillfälle ges.
Sen så jobbade jag i går kväll och kom hem först kl 09.15, så min dotter Sandra fick bada Gizmo så han torkade lite innan jag kom hem för då blev det sista finslipningen på trimningen innan det bär av till Mjölby i dag och Valputställningen

Tjejkväll

Nu var det länge sen som jag skrev något i våran dagbok igen, det tycks inte som tiden räcker riktigt till. Det har blivit några Cockerträffar sen sist. Förra tisdagen så träffades vi en kortis med hundarna sen så var vi hembjudna till Fatima och hennes familj och deras fina hus. Vi blev bjudna på tacos och After Eights. Och som vanligt fylldes kvällen med mycket hundprat. Lite speciellt var det ju också eftersom vi visste att Maria skulle flytta till helgen, så det blev lite som en avskedsmiddag för dem. På Onsdagen fick vi Pm/et från valputställningen i Mjölby den 19 nov., jag ska ställa ut Gizmo där. Det blev Tord Lundborg som är domare, vi är hund 63 i ringen och det är 21 cockrar sammanlagt. Helgen efter sen ska jag ställa bägge två i Åtvidaberg. Ska bli kul att ställa ut dem lite igen. I torsdags så träffades vi på våran sista Cockerpromenad med Maria ute i Jursla, det kändes lite vemodigt men vi hoppas vi kan ses snart igen. I går så gick vi en sväng runt strömmen med Fatima och Vincent vi träffades vid 16.20 och det var redan mörkt usch tänk om det kunde vara på väg mot ljusare tider i stället. På lördag som kommer ska vi åka till söderköping och träna lite viltspår igen det ska bli väldigt skoj, alltid lika roligt att hitta på saker med hundarna.

Abboreberg

Nu var det ett tag sen jag skrev här men har haft fullt upp med jobb och hundar så det har inte riktigt hunnits med. Men hunnit träffat Cocker tjejerna har vi gjort i alla fall. I lördags så gick vi en promenad i Abborreberg tillsammans med Vincent och hans husse och matte. Det var lika fina promenadstigar där som vid Jursla, enda skillnaden var nog att nu var det helg, för det verkade som alla i hela Lindö var ute och promenerade där vi var. Så vi fick alternera med lösspringande hundar och koppelträning, men det är ju bara nyttigt så det gjorde ingenting. Det är alltid lika kul att träffas med hundarna det funkar så bra med allihop nu så det är en fröjd för ögat att se dem. När vi går där i skogen så ringer plötsligt Fatimas telefon, då har hon mailat till ett jaktsällskap som brukar träffas och lägga viltspår, dom ringer då upp henne så vi ska få följa med och lägga viltspår någon gång. Vilken tur att Fatima är så driftig för då kan vi också hänga med på ett hörn.
I Söndags så träffade vi Nova och Wiggo och deras matte ute i Jursla, vi gick och utforskade lite småstigar så vi undrade om vi skulle komma tillrätta ett tag, men det var inga problem det verkar som om de flesta av stigarna kommer ut på den större skogsvägen till slut. Fanny hon har en helt enorm kondition, först hade vi varit i hundgården i 1½ timme, där hon springer och busar för fullt. När vi sen kommer ut i skogen så ligger hon som en rem hela tiden, fram och tillbaka, upp och ner över stockar och sten i över en timme till. Tror ni hon är trött? Nähe du hon är lika pigg och glad som vanligt skulle nog kunna springa i ett par timma till. Men det som är så skönt med bägge hundarna är att de är så lugna och fina inomhus.
I dag tisdag ska vi träffas allihop med våra hundar på en promenad bakom himmelsalundsfälten, sen får hundarna åka hem för vi mattar är bjudna på mat hemma hos Fatima och hennes familj. Det är alltid lika roligt att få sitta ner i lugn och ro och bara prata ( mest hundprat förstås). Vi ska väl vinka av Maria som flyttar till helgen, så detta blir våran sista matteträff på ett tag. Men vi får väl hoppas att vi kan träffas ändå någon gång snart.